I dessa dagar upprörs västvärlden över att Belarus tvingat ner ett civilt flygplan för att arrestera en misshaglig journalist. Men då landet för några år sedan arresterade en annan misshaglig journalist och överlämnade honom till en annan diktatur – då var det annat ljud i skällan. Eller rättare sagt inget ljud alls.
Hört talas om Alexander Lapshin? Nej, gissade väl det. Han är en uppskattad resebloggare med både israeliskt, ukrainskt och ryskt pass. I december 2016 mellanlandade han i Minsk, huvudstaden i Belarus, och blev arresterad. Två månader senare utlämnades han till Azerbajdzjan och fördes dit i diktatorn Alijevs privatflyg. I Azerbajdzjan dömdes han till tre års fängelse. Hans brott: han hade besökt den armeniska utbrytarrepubliken Nagorno-Karabach. I Azerbajdzjan är detta ett stort brott. Och vi är många som gjort oss skyldiga till det, me too.
Vad skrev de svenska tidningarna som nu är upprörda över flygkapningen om fallet Lapshin? Svar: ingenting. Jag har kollat i Mediearkivet och vid tiden för Lapshins arrestering och senare utlämning får man inte en enda träff på honom i svensk media. Total tystnad, alltså.
Nu är det som hände senaste söndag och fallet Lapshin inte helt identiskt. Men i bägge fallen handlar det om hur diktaturer tar till extrema åtgärder för att komma åt en misshaglig journalist. Man kan ju fråga sig varför det ena fallet får enorm uppmärksamhet med utrikesministern i radion förklarandes hur fruktansvärt detta är. Medan det andra tigs ihjäl.
Det är faktiskt intressant att jämföra de västliga reaktionerna på de två diktatorerna Lukasjenko och Alijev och deras framfart. Redan från förr finns riktade sanktioner mot Belarus och nu tävlar europeiska politiker om att föreslå ännu hårdare åtgärder. Medan Azerbajdzjan inte är drabbat av sanktioner utan istället belönas genom att ges värdskap för Formel 1-tävlingar och fotbolls-EM.
Men är inte Belarus så mycket värre än Azerbajdzjan? Nej. Azerbajdzjan ligger faktiskt sämre till än Belarus på Freedom Houses demokratiindex. Samma sak när det gäller pressfrihet: Belarus ligger högre på pressfrihetsindexet från Reportrar Utan Gränser. Så varför denna undfallenhet mot diktatorn i Baku, som senaste höst startade ett krig som ledde till tusentals unga mäns död och till att 100 000 armenier tvingades fly sina hem? Ja, fundera på det.
Efter sju månader i azerbajdzjanskt fängelse benådades Lapshin och han kunde återvända till Israel. Han benådades efter att han skulle ha försökt begå självmord i sin cell men räddats av fängelsepersonalen. Väl hemma i Israel förklarade Lapshin att det hela var ett mordförsök som riktats mot honom, något en medicinsk undersökning bekräftade.
Förra veckan fällde Europadomstolen Azerbajdzjan för tortyr och mordförsök på Lapshin. Landet ålades att betala 30 000 euro i skadestånd. Utrikesminister Ann Linde uttryckte sitt starka fördömande av Azerbajdzjans agerande. Nej, nej … skojade bara. Vilket du säkert förstod.
Här kan du läsa Rasmus Canbäcks intervju med Lapshin: https://blankspot.se/journalist-som-utlamnades-av-belarus-till-azerbajdzjans-varsta-fangelse-har-nu-tilldomts-skadestand-jag-ar-inte-saker-nagonstans/
Svante Lundgren 