Dagen efter att Azerbajdzjan på flera områden gick till våldsam attack mot Armenien fortsätter striderna. Likaså fortsätter de diplomatiska försöken att åstadkomma vapenvila.
En stor del av gårdagen gick åt till att följa med dels vad som hände vid gränsen mellan Armenien och Azerbajdzjan, dels vilka omvärldens reaktioner var. Min reaktion igår finns här. Att Azerbajdzjan fortsätter attackerna idag visar klart att omvärldens reaktion varit för svag. Som vanligt uttryckte man concern, ibland till och med deep concern och man vädjade till bägge parter om återhållsamhet. Inget av detta stoppar Azerbajdzjans diktator Alijev.
Några fördömanden av den part som anföll kom också från politiker i väst. Dock inte från Sveriges regering. Så här uttryckte sig utrikesminister Ann Linde på Twitter:
Worrying reports about escalation along the border between Azerbaijan and Armenia. All military activities must stop immediately and civilians must be protected. Dialogue is the only way to sustainable peace.
Som alla gånger tidigare ger hon uttryck för vad som på engelska kallas ”bothside-ism”, det vill säga att man behandlar båda parter i en konflikt på samma sätt. Inte som att det skulle finnas en som anföll och en annan som blev anfallen. Svenska medier, inte minst Ekot i P1, var inne på samma linje då det hetta att ”strider brutit ut”.
Minns ni den 24 februari? Då media rapporterade om att strider brutit ut mellan Ryssland och Ukraina och då EU-ledarna vädjade till bägge parter om att visa återhållsamhet.
Nej, det gör ni inte. För det var inte så. Då hade media inga svårigheter att rapportera att det fanns en part som hade anfallit. Och västvärldens politiker tävlade i att överträffa varandra i fördömandet av det ryska anfallet.
Så låter det inte nu.
Kan man då göra en jämförelse med Ukraina? Det är klart att det finns både skillnader och likheter. Det ryska anfallet var totalt, hade som syfte att avsätta den ukrainska regeringen och ockupera hela landet. Gårdagens azerbajdzjanska anfall verkar ha haft ett mer begränsat syfte: att tvinga Armenien till eftergifter i de pågående förhandlingarna mellan länderna.
Det kan också finnas ett annat syfte. Ledande politiker i Azerbajdzjan krävde igår att landet ska upprätta vad man kallar en säkerhetszon på den armeniska sidan av gränsen. Denna zon ska alltså vara under azerbajdzjansk kontroll. På samma sätt som Turkiet har upprättat en ”säkerhetszon” inne på syriskt territorium vid gränsen mellan de båda länderna.
Kan man komma undan med sådant? Ja, Turkiet har gjort det. Visst kom det verbala protester, men inga skarpa åtgärder. Om Azerbajdzjan går in för något liknande gissar jag att vi ser det samma.
Tillbaka till likheterna med Ukraina. Ukraina och Ryssland är större länder och det kriget har därför en helt annan omfattning. Men igår anföll Azerbajdzjan ett suveränt land innanför dess internationellt erkända gränser. Man trängde in med marktrupper och anföll med artilleri och drönare. Också civila mål besköts. Det är inte alls så olikt vad som skedde i Ukraina.
Det som är olikt är, som sagt, världens reaktion. Det är inte så förvånande att Ann Linde agerar så svagt som hon gör. Journalisten Rasmus Canbäck har avslöjat att hon när Sverige var ordförandeland för OSSE (och därmed hade en viktig roll för lösning av konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan) lät sig briefas av ett forskningsinstitut i Stockholm som får pengar av ett azerbajdzjanskt företag med kopplingar till presidentfamiljen.
Nåväl, snart är hon inte utrikesminister längre. Fast jag tror inte det blir så mycket bättre med efterträdaren. I varje fall inte om han heter Carl Bildt.
För att försöka sammanfatta dessa spretiga tankar från ett upprört sinne. Det enda som stater som Azerbajdzjan förstår är hårt mot hårt. Klara fördömanden med konkreta hot om sanktioner om inte aggressionen upphör.
Det här vet också Ann Linde & Co. De vet också vem som anföll, samma part som flera gånger tidigare brutit mot vapenvilan. Men de saknar viljan och styrkan att agera som de borde. Och så behöver ju EU den azerbajdzjanska gasen.
Svante Lundgren 